Nattliga funderingar...

Ja då ligger man på soffan, klockan är 01,43. Sambon gör ett tappert försök att somna trots min hosta. Hundarna är oroliga för matte ligger ju inte i sängen och dom får inte plats båda i soffan, till deras stora förtret. Så man hör dem vandra runt här på parkettgolven. Det kan alltså inte vara lätt att vara sambo med mig just nu. Först tvingas man lyssna på mina hostattacker var tredje minut och ha två irreterade whippar som vandrar runt och stör. Dessutom ska han tvingas gå upp kl 06,00.. Jag hade dock också planer på att gå upp vid 7  morgon för att hinna allt.
Besiktiga bilen, fixa stallet, åka till banken, gå på kalas och träna. Men jag tror att jag får omplanera min dag. Tror inte att jag är så pigg när klockan ringer 07,00 men jag, till skillnad från sambon har den lyxen att jag kan ställa om klockan och sommna om en timme eller två till !!
Vad jag önskar att jag hade hostmedecin hemma. Gissa om jag ska vara den första nere på apoteket på Råå i morgon för att inhandla diverse hostmedeciner. Inte en enda natt till vill jag ha det såhär. Känns som lungorna ska åka ur kroppen..
Men nog gnäll nu, Och ska jag vara ärlig tycker jag mest synd om hundarna som går och tittar förtvivalt på mej och undrar varför dom inte får sova hos mej. Villka vane djur dom är. Ja jag med för den delen. Att sova utan hundarna i sängen är för mej helt otänkbart. Vet att många har åskikter om just detta men att få krypa ner i sängen och känna en kall liten nos som buffar på en och som sen kryper så nära hon bara kan och sen lägger sig med ett förnöjt knorr brevid dig och suckar tungt, Det är lycka. Kira. Kelly därimot buffar på en och vill krypa ner UNDER täcket och sen rullar hon ihop sig till en liten liten boll nere vid fötterna, och skulle man råka ändra sovställning så täcket åker av henne, känner man snart en kall nos igen och man lyfter täcket på automatik. Det är kärlek det.. :) Tänk vad lite som gör en lycklig. Jo, just det. Ligger dessutom sambon på sida så han inte snarkar så är det den perfekta natten.

Nu ska jag ännu en gång försöka sova..




Carolines  lilla häst... Haha.. :)



Bettan och Tess



Världens bästa Molly ute på en lite promenad, Kan inte fatta att man haft henne hela sitt liv. Gammla skruttan..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback